Europa för samman finansiell information och företagsdata
Företag och aktörer på finansmarknaden inom EU lämnar redan ut stora mängder reglerad information. I dag finns denna information spridd över olika länder, register, tillsynsmyndigheter och andra datakällor.
Den Europeiska gemensamma åtkomstpunkten, eller ESAP, syftar till att samla denna information.
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) utvecklar ESAP som en central plattform för finansiell information, kapitalmarknadsinformation och hållbarhetsrelaterad information som offentliggörs inom EU.
Det är inte ett nytt europeiskt företagsregister. Istället kommer ESAP att samla information som företag och andra marknadsaktörer redan lämnar ut enligt olika EU-regler.
Den första fasen av datainsamlingen inleddes den 10 juli 2026. Enligt ESMA:s officiella tidsplan kommer den offentliga portalen att bli tillgänglig i juli 2027.
Tanken handlar om mer än att bara samla dokument på ett ställe. För att systemet ska fungera måste data från olika länder och källor standardiseras, vara maskinläsbar och på ett tillförlitligt sätt kopplas till rätt juridisk person.
Det gör Legal Entity Identifier, eller LEI – den globalt standardiserade identifieraren för juridiska personer – till en viktig del av bilden.
ESAP byggs ut steg för steg
ESMA och nationella myndigheter kommer att bygga ut ESAP i flera faser och successivt lägga till nya kategorier av information och marknadsaktörer.
Den första fasen inleddes i juli 2026 och omfattar information enligt tre viktiga EU-rättsakter.
Öppenhetsdirektivet reglerar bland annat periodisk och löpande informationsgivning från emittenter vars värdepapper handlas på reglerade marknader.
Prospektförordningen fastställer vilken information företag måste lämna när de erbjuder värdepapper till allmänheten eller ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad.
Blankningsförordningen omfattar krav på offentliggörande av vissa korta positioner och relaterad marknadsinformation.
ESMA inledde datainsamlingen för denna första fas den 10 juli 2026. Den insamlade informationen ska bli offentligt tillgänglig via ESAP i juli 2027.
Mer finansmarknadsdata är på väg
Nästa stora utbyggnad inleds i januari 2028, då ESAP kommer att omfatta ett betydligt bredare utbud av finansmarknadsinformation.
Detta inkluderar fondföretag (UCITS, Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities) – investeringsfonder som erbjuds allmänheten inom ett gemensamt EU-regelverk – samt deras förvaltningsbolag.
ESAP kommer även att omfatta kreditvärderingsinstitut, som bedömer kreditrisken hos företag, stater och finansiella instrument, samt förvaltare av referensvärden, som administrerar räntor, index och andra finansiella referensvärden som används för att prissätta finansiella instrument och kontrakt.
En annan kategori omfattar leverantörer av PEPP (Pan-European Personal Pension Product). En PEPP är en frivillig privat pensionsprodukt som gäller inom hela EU och är utformad för att kunna användas i olika medlemsstater.
Hållbarhetsrelaterad information kommer också att ingå i systemet. Detta omfattar den information som finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare lämnar enligt SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation), EU:s regelverk för hållbarhetsrelaterad information inom finanssektorn.
ESMA:s tidsplan innehåller ytterligare en fas, fas 2bis, i januari 2029, tillsammans med en utvärdering av hur ESAP fungerar.
Om den tredje fasen bekräftas kommer den att inledas i januari 2030. Den kommer bland annat att omfatta information som offentliggörs enligt MiFID II (Markets in Financial Instruments Directive II) och MiFIR (Markets in Financial Instruments Regulation) av värdepappersföretag, handelsplatser och andra aktörer på finansmarknaden.
MiFID II och MiFIR utgör en viktig del av EU:s regelverk för värdepappersmarknaden och omfattar investeringstjänster, värdepappershandel och transaktionsöppenhet. Vi förklarar LEI-kodens roll inom dessa regler separat i LEI-kod och MiFID II: Ingen LEI, ingen handel.
Med tiden kommer ESAP därför att bli en gemensam offentlig åtkomstpunkt för en betydande mängd europeisk finansmarknadsinformation.
Ju mer data vi kopplar samman, desto viktigare är det att veta vem den tillhör
Att samla miljontals dokument och dataposter i ett och samma system skapar ett praktiskt problem: hur vet man vilken juridisk person en viss uppgift faktiskt tillhör?
Ett företagsnamn räcker inte alltid.
Företag kan skriva sina namn på olika sätt och kan ändra namn eller bolagsform. Olika länder använder olika registreringsnummer, samtidigt som helt orelaterade företag kan ha identiska eller mycket snarlika namn.
En LEI ger en juridisk person en standardiserad, globalt användbar identifierare på 20 tecken.
I ESAP-sammanhang är den grundläggande logiken enkel:
juridisk person → LEI → information om enheten → ESAP
ESAP samlar informationen, medan LEI hjälper till att fastställa vem den tillhör.
Det gör LEI till mer än ännu ett fält i en regulatorisk rapport. Den kan fungera som en gemensam referenspunkt när information från olika länder, myndigheter och system behöver kopplas till samma juridiska person.
Samma princip ligger till grund för det bredare globala LEI-systemet. Vi förklarar hur GLEIF, LEI-utfärdare, tillsynsmyndigheter och andra aktörer samverkar i Så fungerar det globala LEI-ekosystemet.
LEI är inbyggt i ESAP:s arkitektur
ESAP:s regler använder inte LEI på exakt samma sätt i alla fall.
För vissa marknadsaktörer kräver ESAP-relaterad lagstiftning uttryckligen en LEI. Detta gäller till exempel vissa emittenter av värdepapper, fondföretag (UCITS), kreditvärderingsinstitut, förvaltare av referensvärden och PEPP-leverantörer.
Enligt förordning (EU) 2023/2869 måste PEPP-leverantörer skaffa en LEI och inkludera den i de metadata som följer med den information som lämnas till ESAP. Regelverket tillämpar ett liknande förhållningssätt för flera andra typer av juridiska personer.
För andra kategorier av information använder reglerna LEI där en sådan finns tillgänglig.
De tekniska reglerna är också tydliga med vad som räknas som en LEI. Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1338 måste en LEI, där en sådan krävs för ESAP-ändamål, uppfylla standarden ISO 17442 och finnas registrerad i Global Legal Entity Identifier Foundations (GLEIF) databas.
Den större trenden sträcker sig bortom ESAP
De enskilda kraven är bara en del av bilden. ESAP är också ytterligare ett exempel på hur LEI blir allt mer integrerat i Europas finansiella, juridiska och rapporteringsrelaterade infrastruktur.
Finansiella institutioner och tillsynsmyndigheter använder redan LEI för transaktionsrapportering och identifiering av marknadsaktörer. Dess roll har utvidgats till värdepappersmarknader, fonder, betalningar, regulatorisk rapportering och andra finansiella processer. Vi tittar närmare på denna bredare utveckling i Så fungerar LEI i praktiken inom EU.
ESAP tillför ytterligare en användning: att koppla samman en juridisk person med strukturerad information som publiceras om den.
I takt med att europeisk finansiell data går mot maskinläsbara format blir den kopplingen allt mer värdefull. Data från olika länder och system kan bara jämföras och behandlas på ett tillförlitligt sätt om systemen vet vilken juridisk person den tillhör.
En standardiserad identifierare löser det problemet. I allt högre grad är det LEI som utgör den länken.
LEI:s roll förändras i takt med Europas finansiella datainfrastruktur
En av huvudanledningarna till att LEI skapades var behovet av att på ett enhetligt sätt kunna identifiera motparter i finansiella transaktioner över landsgränserna.
Finanskrisen 2008 blottlade en stor svaghet i det globala finansiella systemet. Tillsynsmyndigheter och marknadsaktörer saknade ett gemensamt sätt att identifiera de juridiska personer som var inblandade i transaktioner och att förstå hur risker rörde sig mellan företag och marknader.
Samma princip har nu en betydligt bredare användning.
Det handlar inte längre bara om att identifiera vem som genomförde en transaktion. Tillsynsmyndigheter och finansiella system behöver också veta vilken juridisk person finansiell data, rapporter och regulatoriska upplysningar tillhör, samt om informationen i olika databaser avser samma enhet.
LEI:s datamodell kan också gå längre än att bara identifiera själva enheten. Till exempel ger LEI Level 2-data ett standardiserat sätt att rapportera vissa redovisningsmässiga koncernförhållanden mellan juridiska personer.
ESAP passar naturligt in i denna utveckling. I takt med att mer europeisk finansiell information standardiseras och blir maskinläsbar blir en identifierare som fungerar över länder, språk och lokala registreringssystem allt mer användbar.
Från 2030 kommer ESAP inte att begränsas till obligatorisk information
En särskilt intressant förändring är planerad till den 10 januari 2030.
Från och med det datumet tillåter ESAP-förordningen (förordning (EU) 2023/2859) EU-enheter att frivilligt lämna in viss finansiell information, kapitalmarknadsinformation, hållbarhetsrelaterad information och annan information som är relevant för ekonomisk verksamhet.
Fram till dess är ESAP:s huvudsakliga roll att göra information som redan krävs enligt lagstiftning lättare att få tillgång till. Frivilliga inlämningar skulle kunna bredda den rollen avsevärt.
Ett företag kan faktiskt vilja synas i ESAP.
Särskilt för mindre företag skulle standardiserad och lättillgänglig information kunna förbättra synligheten bland investerare och andra aktörer på finansmarknaden. ESAP-förordningen anger själv ökad synlighet för små och medelstora företag samt förbättrad tillgång till kapital som skäl för att möjliggöra frivilliga inlämningar.
Här finns också en intressant LEI-aspekt. Om företag frivilligt lägger till information i ett gemensamt europeiskt maskinläsbart system blir tillförlitlig identifiering lika viktig som vid obligatorisk informationsgivning.
Frivilligt idag, standard imorgon?
Ingen förordning säger för närvarande att ESAP kommer att bli en obligatorisk databas för alla europeiska företag.
Ändå är utvecklingsriktningen värd att hålla ett öga på.
Europeiska finansmarknader har under flera år rört sig mot ökad öppenhet, standardiserad rapportering och maskinläsbar data. Samtidigt har LEI:s användningsområde gradvis utvidgats. Vi tittar på några av de aktuella utvecklingarna i LEI-krav 2026: Vad som förändras och vem det påverkar.
Det finns ett bekant mönster. En standardiserad identifierare introduceras inom ett specifikt regelverksområde. Andra system och marknadsaktörer börjar använda den. Vissa regler använder till en början LEI bara där en sådan redan finns, medan andra gör den till en obligatorisk del av den regulatoriska processen.
Om ESAP kommer att följa samma väg på längre sikt återstår att se.
Det vi redan kan se är det underliggande behovet. Tillsynsmyndigheter vill ha bättre insyn i marknadsaktörer, ökad öppenhet och data som system kan jämföra och bearbeta automatiskt. Allt detta blir betydligt svårare utan ett tillförlitligt sätt att identifiera juridiska personer över gränser och databaser.
Ur det perspektivet är det rimligt att förvänta sig att LEI kommer att spela en allt större roll i Europas finansiella datainfrastruktur. Samma riktning syns också i initiativ som European Business Wallet, där tillförlitlig digital identifiering av juridiska personer blir allt viktigare.
ESAP är en del av en större förändring
ESAP är viktigt i sig självt, men ur ett LEI-perspektiv är den bredare trenden minst lika intressant.
Europa rör sig mot en mer sammankopplad, standardiserad och maskinläsbar finansiell datamiljö. Information från olika länder och system måste vara jämförbar och på ett tillförlitligt sätt kopplad till rätt företag eller organisation.
Det gör identiteten hos juridiska personer till en del av infrastrukturen.
LEI passar naturligt in i denna modell: en juridisk person, en internationellt standardiserad identifierare och ett sätt att koppla den identiteten till information som finns i olika system.
ESAP är inte början på denna utveckling, och det är knappast slutet heller.
Det är ytterligare ett steg mot ett europeiskt finansiellt system där LEI i allt högre grad fungerar som ett gemensamt identitetslager för juridiska personer.
Behöver du en LEI?
Om ditt företag behöver en LEI kan du registrera en LEI online hos LEI System. Ansökan tar bara några minuter att genomföra.