Vad är RapidLEI? RapidLEI är världens största GLEIF-ackrediterade LEI-utfärdare, grundad av Ubisecure 2018. Med ackreditering i över 150 jurisdiktioner världen över betjänar RapidLEI banker, KYB-lösningar, betrodda tjänsteleverantörer och fintech-plattformar globalt. Totalt hanterar över 450 000 kunder, inklusive BNP Paribas, Tesla och FedEx, sina LEI-koder genom RapidLEI. Vad är en Preferred Partner? RapidLEI samarbetar med dussintals registreringsagenter över hela världen. Endast fyra av dem har dock Preferred Partner-status, och LEI System OÜ anslöt sig till den gruppen i maj 2026. Att erhålla Preferred Partner-status innebär att RapidLEI har utvärderat LEI Systems trovärdighet, regelefterlevnad och servicekvalitet så högt att man har valt att erkänna oss separat. Som ett resultat får LEI System större synlighet i RapidLEI:s partnerkatalog samt närmare samarbete och support. Kort sagt är det en utmärkelse som tilldelas av världens största LEI-utfärdare. Vad innebär detta för LEI Systems kunder? LEI

Gränsöverskridande betalningar har förlitat sig på dataformat som skapades för decennier sedan. Digital finans har sedan dess blivit ryggraden i den globala handeln, men meddelandestandarderna har haft svårt att hänga med. Det förändrades i november 2025, när SWIFT-samexistensperioden avslutades och ISO 20022 blev den enda standarden för gränsöverskridande betalningsmeddelanden. Denna förändring är mer än en teknisk uppgradering. Det nya formatet medför ett växande behov av strukturerad, maskinläsbar data för identifiering av juridiska personer, och LEI-koden har en tydlig roll i den bilden. Vad är ISO 20022? ISO 20022 är en internationell standard för finansiella meddelanden. Den ersätter äldre format såsom SWIFT MT-meddelanden som banker använt i decennier. Skillnaden går bortom det tekniska. Varje betalning innehåller nu betydligt mer strukturerad data, inklusive exakt information om betalaren och betalningsmottagaren, referensnummer och fält som är viktiga för regelefterlevnad. SWIFT inledde migreringen i mars

EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar, känd som MiCA (förordning EU 2023/1114), är världens första omfattande rättsliga ramverk för marknader för kryptotillgångar. Den förändrade reglerna för alla som verkar inom det europeiska kryptoområdet. Ett av dess mindre diskuterade krav har inget att göra med blockkedjeteknik. Det handlar om hur ett företag bevisar sin identitet. Det är här LEI-koden kommer in. Vad är MiCA och vem omfattas? MiCA antogs av Europaparlamentet i april 2023 och trädde i kraft i juni 2023. Den infördes i två faser. Den första fasen, som trädde i kraft den 30 juni 2024, omfattade tillgångsrefererade token (ART) och e-pengatoken (EMT). Den andra fasen, som trädde i kraft den 30 december 2024, utvidgade ramverket till alla kryptotjänstleverantörer, benämnda CASP:er. En CASP (Crypto-Asset Service Provider) är en juridisk enhet som tillhandahåller reglerade kryptotjänster på professionell basis. Detta inkluderar börser,

Vad är KYB? KYB, eller Know Your Business, är processen för att verifiera identitet, ägarstruktur och juridisk status för affärspartners, leverantörer och kunder – både före och under en affärsrelation. KYB utvecklades som en del av det bredare ramverket KYC (Know Your Customer). KYC omfattar kundkännedom i allmänhet och gäller för både privatpersoner och juridiska personer. KYB är mer specifikt: det fokuserar särskilt på juridiska personer. Kärnfrågan är inte bara vem individen är, utan vad företaget faktiskt är, vem som äger det och vem som agerar för dess räkning. KYB växte fram som ett svar på en tydlig regulatorisk lucka. Under årtionden granskades individers identiteter strikt, medan företag verkade under betydligt svagare krav. Som ett resultat blev juridiska personer ett verktyg för att dölja penningtvätt, finansiering av terrorism och annan ekonomisk brottslighet. I Europa åtgärdade tillsynsmyndigheter denna lucka genom det

Varför företagsidentitet är viktigt för AI Artificiell intelligens förändrar hur företag behandlar data, bedömer risker och fattar beslut. Finansiella institutioner använder AI för att upptäcka bedrägerier, bedöma kreditrisker och verifiera motpartsidentitet. Inom alla branscher förlitar sig automatiserade system alltmer på AI för att granska leverantörer, partners och kunder innan de ingår avtal eller transaktioner. I alla dessa fall finns ett gemensamt krav: AI-systemet behöver korrekt, verifierad information om vem det har att göra med. Det är precis här LEI-koden blir avgörande. Vad behöver AI egentligen från företagsdata? AI är bara så bra som den data den förlitar sig på. Denna princip gäller särskilt för företagsidentitetsdata. Tänk på ett enkelt exempel: “Volkswagen AG”, “Volkswagen Aktiengesellschaft” och “VW Group” syftar alla på samma företag. För en maskin ser dessa dock ut som tre helt separata enheter. Dessutom finns denna utmaning på alla

Vad är DORA? Digital Operational Resilience Act — känd som DORA — är förordning (EU) 2022/2554, antagen av Europaparlamentet och rådet den 14 december 2022. EU publicerade den i Europeiska unionens officiella tidning den 27 december 2022. Den trädde i kraft den 16 januari 2023 och blev fullt tillämplig den 17 januari 2025. DORA åtgärdar en specifik lucka i EU:s finansiella regelverk. Före DORA hanterade finansiella institutioner operativ risk främst genom att avsätta kapital. Den metoden täckte emellertid inte på ett adekvat sätt ICT-relaterade störningar, som kan påverka många institutioner samtidigt när en gemensam teknikleverantör fallerar. DORA inför därför ett enhetligt ramverk i hela EU för hantering av ICT-risker, incidentrapportering, testning av operativ motståndskraft och tillsyn av tredjepartsleverantörer av teknik. Vem måste efterleva DORA? DORA gäller för två huvudgrupper av organisationer som är involverade i tjänster för informations- och kommunikationsteknik

LEI är inte längre begränsat till finansiella institutioner De flesta företag antar initialt att LEI-koden endast gäller banker eller stora finansiella institutioner. Denna uppfattning är dock föråldrad. Under det senaste decenniet har LEI-kodens roll expanderat avsevärt över flera sektorer och jurisdiktioner. Idag stöter företag på krav på LEI när de rör sig mot mer avancerade finansiella aktiviteter. Detta inkluderar till exempel investeringar på marknader, ansökan om finansiering, gränsöverskridande betalningar, deltagande i reglerade miljöer eller interaktion med finansiella institutioner. Till 2026 utgör LEI tydligt en del av den globala finansiella infrastrukturen. I vissa länder är den redan djupt inbäddad i regelverken. I andra accelererar införandet som en del av bredare digitaliserings- och transparensinitiativ. Som ett resultat beror behovet av en LEI främst på affärsverksamhet snarare än enbart företagets storlek eller bransch. Vad är en LEI-kod? Legal Entity Identifier (LEI) är en

FATF:s reseregler (Rekommendation 16) kräver att finansiella institutioner inkluderar information om avsändaren och mottagaren i vissa transaktioner. Denna artikel förklarar vad regeln innebär i praktiken, varför efterlevnad av FATF:s reseregler kan vara svårt och hur strukturerade identifierare som LEI hjälper till att lösa denna utmaning. Vad är FATF:s reseregler? FATF:s reseregler är en global standard (Rekommendation 16) som kräver att finansiella institutioner inkluderar verifierad information om upphovsmannen och förmånstagaren i vissa finansiella transaktioner, särskilt gränsöverskridande betalningar. Syftet är att göra transaktioner spårbara och minska risken för penningtvätt och finansiering av terrorism. Vad är FATF och var kommer resereglerna ifrån? Financial Action Task Force (FATF) är ett internationellt organ som grundades 1989 av G7. Dess roll är att utveckla globala standarder för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. FATF skapar inte lagar direkt. Istället utfärdar organisationen rekommendationer som länder implementerar

Kan vLEI-teknologi ersätta lösenord för företagsautentisering i framtiden? Den digitala världen är fortfarande starkt beroende av lösenord. Varje dag loggar människor in i system, godkänner transaktioner och får tillgång till plattformar med hjälp av användarkonton och lösenord. I ett företagssammanhang har denna metod dock en viktig begränsning. Ett lösenord bevisar endast att någon kunde få tillgång till ett konto. Det bevisar inte vilket företag personen representerar eller vilken officiell roll personen har inom det företaget. Det är här begränsningarna i nuvarande autentiseringssystem blir synliga. Samtidigt utvecklas nya lösningar internationellt för att göra det möjligt för organisationer att bevisa sin identitet och behörighet på ett digitalt och tillförlitligt sätt. En av dessa framväxande lösningar är vLEI-teknologi. Varför lösenord inte räcker för företagsautentisering Lösenordsbaserad autentisering utformades ursprungligen för enskilda användare. När den tillämpas på organisationer uppstår flera problem. En stor risk är